Ett föräldrapar jag coachar har verkligen försökt att få till ett gott samarbete med sitt barns lärare. De har gått in med öppenhet, vänlighet och en genuin vilja att samarbeta – men gång på gång har de mötts av en kall hand.

Läraren har ändrat överenskommelser, skrivit tillrättavisande mejl och verkar undvika dem snarare än att bjuda in till samtal. Det är en tuff situation.

Som förälder vill man ju känna att skolan är en plats där ens barn blir sett, förstått och bemött med respekt. Men hur gör man när läraren inte verkar vara med på samma spår?

Jag vet att det inte alltid finns enkla lösningar.

Det kan finnas många orsaker bakom ett bemötande som känns hårt eller undvikande – stress, utmattning, negativa erfarenheter med andra föräldrar, eller en känsla av att behöva “hålla distans” för att kunna hantera sin roll.

Samtidigt tror jag att vi som föräldrar alltid vinner på att göra vårt bästa för att skapa en god grund till samarbete.

Inte genom att vara undfallande eller svälja allt, utan genom att själva visa den medmänsklighet vi önskar att vi möttes av.

Så vad kan man göra när samarbetet skaver?

Här är några tankar och strategier:

1. Försök att se människan bakom rollen

Det kan kännas svårt, men ibland hjälper det att försöka förstå varför en person agerar som de gör. Kanske är det stress eller gamla sår som skapar distansen? En vänlig inställning kan ibland öppna upp samtalet.

2. Bygg dialog genom nyfikenhet

Istället för att gå in i konfrontation, testa att ställa öppna frågor:

• “Hur ser du på mitt barns situation?”
• “Vad tror du skulle kunna vara hjälpsamt framåt?”

Ibland kan det räcka med att visa att man vill samarbeta för att luckra upp en stel relation.

3. Håll fokus på barnet

Oavsett vad som händer i relationen mellan dig och läraren, försök alltid att föra samtalet tillbaka till barnets behov. Ett sätt att göra det är att lugnt säga:

“Jag vill att vi tillsammans hittar en lösning som fungerar för mitt barn. Hur kan vi göra det?”

4. Sätt gränser om det behövs

Om du känner att du bara möts av motstånd trots dina försök, våga stå upp för det som är viktigt för dig och ditt barn. Du kan säga ifrån på ett sakligt sätt:

“Jag förstår att det här är en utmanande situation, men jag måste insistera på att mitt barn blir respekterat och får det stöd som behövs.”

5. Ta hjälp av allierade

Om du upplever att det inte går att skapa ett bra samarbete, vänd dig till andra inom skolan – kanske rektorn, specialpedagogen eller en skolkurator. Att ha fler röster vid din sida kan göra skillnad.

Men vad gör man när ingenting hjälper?

Det är en svår insikt, men ibland går det inte att förändra en annan persons inställning. Om du har försökt allt och fortfarande möts av en stängd dörr, kan det vara dags att fundera på nästa steg.

• Finns det någon annan inom skolan som kan vara en bättre länk?
• Kan du sätta tydliga gränser kring kommunikation och förväntningar?
• Eller behöver du kanske, om möjligheten finns, överväga en annan skola?

Oavsett vad, så är du inte ensam. Det är inte ditt jobb att förändra någon som inte vill förändras.

Men det är ditt jobb att skydda ditt barns rätt att bli bemött med respekt. Och ibland är det den insikten som gör att vi vågar ta nästa steg, vad det än innebär.

Reflektionsfrågor

1. Finns det en situation där du har känt dig motarbetad av en skola eller lärare? Hur hanterade du den, och vad skulle du vilja prova annorlunda nästa gång?
2. Hur kan du balansera empati och förståelse med att samtidigt sätta tydliga gränser för vad du och ditt barn behöver?

Tänk att alltid ha någon att vända sig till när osäkerheten slår till – någon som verkligen förstår.

Så här säger en förälder:

“Att kunna skicka ett meddelande till dig när som helst och veta att du alltid svarar, har gjort att jag aldrig känner mig ensam längre. Jag vet att du finns med mig på resan – och det har förändrat allt!”

Behöver du hjälp?

Jag erbjuder coachingpaketen SäkerFörälder och Föräldrakraft.