Att flytta till Mexiko på eget bevåg innebar en så stor förändring för mig i hur jag levt mitt liv tidigare, att jag inte upplevde det som Den Stora Förändringen att få barn. Det var mer som en del av den förändring jag redan påbörjat ett par år tidigare.

Som alla föräldrar ville jag självklart ge mitt barn det bästa jag kan erbjuda, och som pedagogisk visionär och före detta lärare, var det att inte sätta Teo i en vanlig skola, utan istället ge honom den bästa skola jag kunde föreställa mig.

Att bo i en av av Mexikos fattigare delar innebär att bo under ganska begränsade förhållanden, samtidigt som det också kommer med en enorm frihet på grund av bristande kontroll och infrastrukturer.

Det betyder att till exempel skolväsendet är under all kritik, men också att det inte är omöjligt att starta en alternativ skola utanför systemet. Det är bara väldigt svårt.

Detta ledde mig att starta delstaten Oaxacas två första alternativa skolor, bägge baserade på waldorfpedagogiken. (Om det kan du läsa mer om i boken En skola från scratch.)

Så länge Teo var i förskoleålder var allt frid och fröjd. Mitt barn trivdes och jag var glad. När lågstadiet sedan började, upphörde Teo att trivas. Faktum var att han inte alls fungerade särskilt bra i skolformatet.

Jag ska erkänna att jag till en början inte riktigt förstod varför. Inga uniformer. Inga läxor. Inga prov. Inga betyg. En massa konst, musik och kreativa vägar till inlärning. Och en oerhört liten barngrupp. Raka motsatsen till en vanlig mexikansk skola. Vad var det för fel på det?

Men Teo gick från att inte trivas alls, till total vantrivsel.

Höstterminen i fyran var det så illa ställt att han grät varje kväll och varje morgon. – “Mamma, varför måste barn gå i skolan?” frågade han mig om och om igen.

Jag kände mig som en svikare. Jag hade lovat honom den bästa skolan, men det jag hade skapat fungerade med all tydlighet inte för honom. För de andra barnen fungerade det fint. Men för mitt högkänsliga barn med Aspergers syndrom kom skolan att representera helvetet på jorden.

I efterhand kan jag säga att Teo varken kände sig sedd, hörd, förstådd, accepterad eller respekterad som människa i skolan. Det resulterade (ganska självklart) i en stor otrygghet och frustration.

Ett barn som har vuxit upp med villkorslös kärlek, utvecklar en stor självkänsla. Teo tålde inte auktoritarismen och adultismen i skolans struktur. Han ville ha inflytande och medbestämmanderätt. Men det fanns det inte plats för i läro- och kursplanerna.

Jag lärde mig mycket under de där åren, men en av de främsta lärdomarna handlar om att lita på mitt barn. Till att börja med att lita på hans känsla av att den skolan inte var bra för honom. Sedan att våga ta steget och lämna den tryggheten bakom oss, och istället öppna upp för friheten att skapa en väg som fungerade för Teo, och lära mig lita på att vi tillsammans skulle utveckla förmågan att navigera oss fram genom livet.

I december 2015 lämnade vi waldorfpedagogiken bakom oss, och klev istället rätt in i det fria och självstyrda lärandets värld.När Teo och jag tillsammans fattade beslutet att han inte skulle behöva gå tillbaka till skolan mer, var det första jag gjorde att ta bort alla krav.

Varför? Jo, jag kände att Teo behövde läka efter sin tid i skolan. Jag ville ta bort allt som innebar stress, och krav kom först på den listan i hans fall. Jag fattade att Teo inte hade känt sig accepterad som han är, och det ville jag ändra på.

Jag tog alltså bort alla krav, både på hur han skulle bete sig, vad han skulle göra och hur, samt alla krav på inlärning, och valde att fokusera på vår relation istället.

Här tänker jag att du som läsare kanske smäller av. -” Tog du bort alla krav på inlärning? Fy så ansvarslöst!”.

Jag kan förstå om du tänker så. Du, har precis som jag, vuxit upp i en värld där det är norm att gå i skolan. Där skolan ses som den enda vägen till lärande och allt annat är skumt.

Men jag såg ett deprimerat barn fullt av ångest, och tänkte att var sak har sin tid. Läka först. Lära sedan.

Om du också har ett barn som skolskadats, har jag gjort flera superbilliga kurser som kan hjälpa dig att känna större lugn, trygghet och tillit kring ditt barns process och möjligheter att läka. Du kan läsa mer om dem i länken!

Vill du veta hur mitt skolskadade barn läkte och blev hel igen, finns den här videon där jag berättar om vår process: