Samtycke handlar om så mycket mer än kroppslig autonomi.

Att respektera barns rätt att fatta beslut som gäller deras vardag och liv: vad de äter, har på sig, läser, gör med sin tid eller vilka vänner de har.

Det handlar om unga människors rätt att äga sitt lärande – att få välja vad, hur när, var och varför de lär sig.

Det handlar om hur våra barn blir lyssnade på, respekterade och involverade i hur beslut och överenskommelser fattas – i familjen och i skolan. 

Det handlar om deras rätt att tro, känna och tänka vad de vill, samt att få existera i rum där deras mentala, känslomässiga och fysiska autonomi respekteras. Det betyder långt borta från vuxnas fördömanden och tvång. 

Det handlar om att vi måste skapa utrymme för våra unga att få vara sig själva.

Det handlar om deras mänskliga rättighet att få delta i samhället på det sätt de själva finner bäst, fria från diskriminering och med möjlighet att få sina röster hörda. 

Att enbart fokusera på samtycke kring kroppslig autonomi är avgörande – och samtidigt väldigt begränsande för barn.

Barn är människor, precis som vi vuxna, och de borde ha rätten att kräva samtycke på exakt samma grunder som vi kan.

Vi behöver en mycket bredare förståelse kring hur samtycke mellan vuxna och barn ser ut, varför samtycke inte enbart handlar om kroppen och varför barn är värda så mycket mer.