Skolplikt eller läroplikt? Ingetdera!

Jag tycker inte att barn ska lyda under en plikt!
Jag brukar tjata om att barn också är människor, för jag tycker oftast att vi vuxna inte behandlar dem så. 

Vi kör över dem, lyssnar inte på dem, sätter våra egna behov före deras, kräver att de ska bete sig på ett vis som vi själva inte klarar av, och så vidare. 

Vi har inte fattat att det är vårt ansvar att se till att alla deras basbehov blir mötta: inte bara tak över huvudet, kläder på kroppen och tillräcklig näring, utan också deras mentala och känslomässiga behov. 

För mig är det den största skillnaden mellan barn och vuxna: vi vuxna kan tillgodose våra egna behov och gör det hela tiden. Men barn kan eller får inte göra det. 

Vi är nämligen rätt bra på att ta den rätten ifrån dem: 

Sitt ner! Var tyst! Nej, du får inte gå på toa nu. Ät upp! Stäng av mobilen!, är exempel på när vuxna tar ifrån barn deras möjlighet att möta sina egna behov.

Behovet att få röra på sig. Dela med sig av något kul. Kissa. Äta mat man tycker om när man är hungrig. Leta upp information eller konnekta med vänner. 

Vi förtrycker barn istället för att styrka dem.

Barn är barn och borde bara få ha rättigheter. Vuxna är vuxna och måste ha ansvaret att skydda dem, deras rättigheter och se till att de mår bra på alla vis.

Istället ljuger vi för dem. Vi säger att de måste gå i skolan för annars kan de inte lära sig allt det de kommer att behöva som vuxna. 

Fast vi själva vet att det vi lärde oss, minns vi inte längre eftersom vi aldrig använder det. 

Vi säger att  Sverige är så bra på att stå upp för barns rättigheter, för vi har skolplikt som är jättebra eftersom den ger alla barn rätt till en likvärdig utbildning. 

Och jag går i taket, för en rättighet och en plikt är inte samma sak. En rättighet kan man välja bort om man inte vill ha den, precis som rösträtten.

En plikt däremot, är ett tvång. Och jag är fullkomligt emot att barn ska åläggas ett tvång. Det är inte att skydda barns rättigheter. Det är tvärtom ett sätt att lägga ett ansvar på barn som de inte bör ha. 

Varför? Därför att de är barn. 

Så, nej, jag kan aldrig vara för en plikt för barn, oavsett om det är skolplikt eller läroplikt som i grannlandet Finland. 

Så, låt oss se över vad vi säger, för orden har makt. Och BYT TERM när det går!

Lärorätt borde det vara, och inget annat!

Jag delar med mig av en intervju med underbara Sofie Häggström från Finland (som visserligen pratar om läroplikt, men det var nog bara för att termen lärorätt inte uppfunnits då än!).